Här kommer Peter Kullgrens (KD) kommentarer till nedskärningarna inom klimat-, miljö- och naturvårdsområdena (2 MdKr av 12 enligt övergångsregeringens förslag) och mina kommentarer i blått.

 Budgeten är oerhört tunn på miljöförslag överlag? 

Det stämmer att vi drar ner något på utgiftsområdet Miljö, men det är främst dyra och ineffektiva miljöåtgärder från den tidigare regeringen som fortsätter i denna övergångsbudget och som vi tar bort. I media låter det som att vi lägger ner alla miljösatsningar. Det stämmer förstås inte. Vi lägger 2 miljarder kr mer än vad den rödgröna regeringen gjorde för så nyligen som två år sedan. Det kan inte anses som en dramatisk försämring. Vi satsar istället på mer effektiva klimatinvesteringar. 

Varför tar ni bort flygskatten? (se mer fakta längst ner) 

- Vi vill ha riktig miljöpolitik, eftersom klimatet är en sådan ödesfråga. Omställningen av flygbranschen behöver ske genom innovation och klimatsmarta lösningar, snarare än genom skatter som saknar effekt för ett bättre klimat. Flygskatten har blivit en symbolfråga. Javisst, men det behöver inte vara fel för det. Helt enkelt en skatt på konsumtion. Bättre det än inkomstkatter och dessutom har den ett symbolvärde!

- Jag tror att vi människor alltid kommer att vara nyfikna på världen. Det är därför bättre att göra resan klimatsmart snarare än att förmå människor att sluta resa. Vem är det som tror detta? Det här ett exempel på uppfattningar som gör att för lite händer på klimatområdet. Man kan visst vara nyfiken på världen utan att själv behöva åka dit. Det har människor gjort i hundratals år. Uppfattningen bygger på teknikoptimism som inte är realistisk. Men när många slutar att flyga så kommer detta att sprida sig till i stort sett hela befolkningen.

- Regeringens egna experter säger att flygskatten i bästa fall har marginell nytta och kanske mer sannolikt flyttar utsläppen till våra grannländer. Det är att ta en springnota från utsläppen och låta våra grannar hantera dem. Den Internationella flygorganisationen ICAO har dessutom kommit överens om ett globalt marknadsbaserat utsläppsbegränsningssystem som ska träda i kraft 2021. Också psykologi. När Nederländerna avskaffade flygskatten så gjorde man det för att man såg att flygresorna istället skedde från grannländerna. Men åtminstone den låga skatt som vi har ger möjligen bara Malmöborna ett ekonomiskt incitament att flyga från Kastrup istället från Sturup. (Om inte man har en fix idé om att just att undvika skatter har ett stort egenvärde.)

• Vi vill angripa flygets utsläpp och snarast återkomma med förslag om att införa krav på obligatorisk inblandning av förnybart bränsle, för att säkerställa att utsläppen från flygandet minskar på riktigt. Införa klimatstyrande start- och landningsavgifter för att premiera de som använder effektiva motorer eller mer förnybart bränsle. Att Sverige tar ledartröjan för att omförhandla de internationella avtal och konventioner som sätter stopp för en beskattning av flygbränsle. Det här är väl något att ta fasta på. Men då måste vi snabbt få igång inhemsk produktion av flygbränsle. Och det finns möjligheter. Orsaken att bränslet fortfarande bara finns på idéstadiet är flygbiobränslets eget moment 22: Man man inte producera något som inte efterfrågas och det finns ingen efterfrågan på produkter som inte finns. Många idéer ligger och väntar på statligt stöd. Det är inte heller orimligt att ge ett sådant i starten eftersom det f.n. inte finns efterfrågan på ett flygbiobränsle. Men fortfarande har vi i Sverige en begränsad kapacitet för framställning av biobränsle som även ska räcka till personbilar, lastbilar, bussar, arbetsfordon och fartyg. Höghöjdseffekten är nästan lika stor som koldioxidutsläppen från flyget. Vi blir alltså tvungna att acceptera en radikal minskning av flygandet.

Vad gör ni för andra neddragningar och varför? 

- Vi gör besparingar på ”skydd av värdefull natur”, en satsning som är mycket kritiserad. Den tidigare regeringen gjorde, trots uppenbara rättssäkerhetsproblemen, en landsomfattande investering i nyckelbiotopsinventering. Denna inventering ska stoppas tills dess att den kan genomföras på ett rättssäkert sätt, vilket medför en minskning av statens utgifter med 150 mkr per år. OK. Det största hotet mot biologisk mångfald är klimatförändringen.

- ”Ladda-hemma-stödet” avskaffas, vilket medför en besparing om 90 miljoner kronor. Det stödet, liksom Klimatklivet, har kritiserats hårt på grund av att det har inneburit att stöd har gått till åtgärder som i vissa fall helt saknar klimatnytta och i andra fall helt enkelt inte behöver stöd. Verkar som ”kritiserats hårt” är en smula överdrivet. Jag googlade på ”ladda-hemma-stöd” men hittade ingen hård kritik. Antar att kritiken är att det inte har utnyttjats (pga att elbilsförsäljningen inte har stigit så mycket som man hoppats) men att det kräver budgetutrymme. Är det budgetutrymmet som saknas?

- Elcykelpremien slopas: Det är en fungerande marknad som inte behöver subventioneras. Det har också visat sig genom att priserna till kund höjts väsentligt. Därmed går pengarna också direkt till producenterna – inte bara till konsumenterna. OK. Elcykeln har fått sitt startstöd och kommer nog att fortsätta säljas.

Ni sänker skatten på miljöskadliga drivmedel? 

- Vi föreslår att skatten på drivmedel för jordbrukare sänks. Det är dels ett sätt att kompensera jordbrukarna för de stora förluster som uppstått till följd av sommarens bränder men också ett sätt att skapa bättre förutsättningar för att det lokala jordbruket ska kunna leva i Sverige och få skatten att närma sig konkurrerande länder. Tveksamt resonemang. Antagligen finns andra sätt att kompensera jordbruket för sommarens bränder (som ganska säkert beror på just överutnyttjande av fossila dieselbränslen)

• Regeringen införde en överindexering av drivmedelsskatten, vilket innebär att den ökar varje år med prisökningarna i samhället (KPI) + 2 procentenheter, utan politiskt beslut. Sverige har redan idag höga skatter på drivmedel, samtidigt som vi är ett avlångt land med helt olika förutsättningar att välja bort bilen. Många av dem som bor på landsbygden saknar fungerande kollektivtrafik. Därför föreslår vi att skatten bara ökar med KPI kommande år. Ja, vad gör man åt det? Här kommer ett förslag: indela Sverige i priszoner för fordonsbränslen. Det körs så mycket bil i Sveriges storstadsområden så en skattehöjning i Stockholm på 10 öre skulle säkert räcka till 2 kr billigare bränsle i Jokkmokk. Men så orättvisa kan vi väl inte vara mot de som bor på Sveavägen! Det är väl det som är problemet, den svenska avundsjukan.

- Drivmedel bär sina miljöskadliga kostnader, genom skattenivåerna. Vi är dessutom positiva till det nyligen införda bonus-malus-system som bidrar till att straffa bilköp med höga koldioxidutsläpp samt premiera bilar med låga utsläpp. 

Vad gör ni för miljöpolitiska satsningar? 

a) Miljöforskning och laddstolpar 

Tillför 300 miljoner kr kommande tre år för ökad miljöforskning och 250 miljoner kr på tre år för utbyggd teknikneutral laddinfrastruktur längs Sveriges vägar. 

- Vi ökar därför anslaget till miljöforskning för att exempelvis stimulera forskning om biobränslen för flyget. Tveksamt om det mer forskning på flygbiobränsle som behövs. Bättre om dessa pengar istället satsades på produktion. Regeringen Löfven har hoppats på att marknaden skulle sköta finansiering av biobränsleproduktion men det har uppenbarligen inte fungerat.  

- Stöd till teknikneutralt laddinfrastruktur: Att det finns möjligheter att ladda elfordon är mycket viktigt för att skapa förtroende för elfordon och för att möjliggöra laddning när fordonet ska röra sig lite längre eller mellan olika platser. Stödet ska användas till att medfinansiera investeringar i publik laddinfrastruktur upp till och med 50 procent och kommer att fasas in under 2019. OK

b) Insatser för havsmiljön OK

600 miljoner kr under kommande tre år (200 per år) 

- Östersjön, ett av världens mest känsliga hav, utsätts i dag för stora miljöhot. Övergödning från näringsläckage och miljögifter rubbar havets ekosystem, med algblomning och stora områden med döda havsbottnar som följd. Vi tillför resurser för att stävja detta. 

- Vi fördjupar LOVA-bidraget som alliansen införde i regeringsställning; en statlig medfinansiering av lokala vattenvårdsprojekt som minskar mängden kväve och fosfor eller miljögifter i haven. LOVA-bidraget har visat sig effektivt. 

- Förbättra det gemensamma Östersjöarbetet: för att vi ska få bukt med de omfattande problem vi möter. Moderaterna och Kristdemokraterna satsar på att förstärka det regionala arbetet både i Östersjön och Västerhavet och avsätter 50 miljoner kr år 2019-2021. 

- Minska mikroplasterna: Rening av dagvatten, men också nya material och tekniker för att minska mikroplasterna från exempelvis bildäck, som är en stor källa till mikroplastföroreningar. Därför avsätts 100 miljoner kronor per år 2019–2021 för att stödja investeringar i reningsteknik. 

c) Klimatbistånd Det var väl en av stridsfrågorna i Katowice.

3 miljard kr extra till klimatbiståndet på tre år. 

- Biståndet ska få tydligare klimatfokus med syfte att sänka utsläppen globalt. 

d) Klimatinvesteringar utomlands 

300 miljoner kr kommande tre år. 

- ”Flera rapporter pekar på att ett av de mest kostnadseffektiva verktygen inom klimatpolitiken är internationella klimatinvesteringar genom exempelvis Clean Development Mechanism (CDM). Dessa mekanismer har gett goda resultat på flera plan, såsom klimatpåverkan, luftkvalitet och hälsa samt tekniköverföring och teknikutveckling.” 

Fakta avskaffad flygskatt 

Flygskatten fick samma kritik av en rad instanser. Utredningen till flygskatten (SOU 2016:83) kom fram till att klimateffekten av en flygskatt blir mycket begränsad. Den Internationella flygorganisationen ICAO har dessutom kommit överens om ett globalt marknadsbaserat utsläppsbegränsningssystem som ska träda i kraft 2021. 

Konjunkturinstitutet: ”Om Sverige ska verka internationellt för att det globala arbetet inriktas mot Parisavtalets temperaturmål (Prop. 2016/17:146, s 24), är en svensk flygskatt inget effektivt styrmedel.” 

Slutligen kommer här ett radikalt förslag för klimatet. De största utsläppen i Sverige kommer faktiskt från industrin. Det ger möjlighet att minska utsläppen direkt vid utsläppskällan. Just vårt land har relativt stora punktutsläpp, järnverk i Luleå, cementfabrik i Slite, massafabriker mm. Sätt dit en skrubber och tvätta bort CO2-utsläppen med alkaliska ämnen. Just nu betalar dessa fabriker ingen skatt på sina CO2-utsläpp och samtidigt har de stor betydelse för den nationella ekonomin. Därför måste reningen finansieras solidariskt, exv. med koldioxidskatter, de vi redan betalar och nya om så behövs.