Med anledning av Petter Bergners liberala ledare på Allehanda.se den 11 december, om att låta skotern stå i vinter, vill styrelsen för Sveriges snöskoterägares riksorganisation göra följande inlägg.

En av Sveriges dåvarande ministrar sa en gång mycket insiktsfullt att snöskotern var det enda fordon som inte först introducerats i Stockholm för att sedan sprida sig över landet. Är det anledningen till att snöskotern återkommande utpekas som det onödigaste som finns, oavsett alla andra fordon och allt annat som mänskligheten har introducerat till nytta och nöje?

Snöskotern är ett alldeles fantastiskt fordon som använt på rätt sätt ger föraren möjlighet till upplevelser utöver det vanliga och tillgång till annars otillgängliga områden.

Snöskoterkörning är populärt. Precis som utlandsresor.* Snöskotern ger möjlighet till upplevelser på hemmaplan. Många tycker att det är en så fantastisk möjlighet att man utan att tveka väljer bort charter och utlandsresor till förmån för en handfull helgdagar på snöskoter.

Av lättförklarliga skäl har många som bor i Norrland stort intresse för snöskoterkörning och andra näraliggande aktiviteter. På samma sätt och i andra delar av landet väljer man kanske båtlivet eller motorcykel för rekreation, nöje och återhämtning. Vi upplever aldrig eller mycket sällan att de sistnämnda aktiviteterna ifrågasätts på samma sätt för den sakens skull.

SNOFED är för en teknisk utveckling mot minskade fordonsutsläpp och tystare maskiner. Snöskotrarnas motorer utvecklats enormt under det senaste decenniet och kan inte längre beskrivas med de sanningar som förr gällde för tvåtaktsmotorer. Inte minst märks det på bränsleförbrukningen som har minskat med i vissa fall två tredjedelar. För tio år sedan, när fyrtaktsmotorerna blev vanliga i snöskotrarna, spådde många tvåtaktsmotorns död. Utveckling och modern motorstyrningsteknik gjorde att det inte blev så som förespåtts. Miljö är så mycket mera än bara utsläpp.

Miljöhänsyn handlar också om hur man kör och var man väljer att göra det. Att inte störa eller förstöra är en självklar utgångspunkt för en ansvarsfull snöskoterförare.

En heltäckande översikt över vad snöskotern genererar i pengar och vad den betyder för sysselsättningen saknas. Länsstyrelsen i Jämtland menar att det endast i Jämtlands län handlar om en miljard kronor. För hela riket är summan uppskattningsvis fem miljarder eller mera.

Håll debatten saklig och nyanserad. Snöskotern är en naturlig del i svenskarna friluftsliv. Att bejaka och stötta teknikutveckling mot minskade utsläpp och lägre bullernivåer är en mycket bättre metod än att peka finger.

*350 000 svenskar reser varje år till Thailand. Det absoluta flertalet för ren avkoppling, semester och för sitt höga nöjes skull. Ändå ligger Thailand inte ens tio-i-topp på listan över länder som vi reser till. Totalt gör svenskarna drygt 18 000 000 utlandsresor årligen.

Styrelsen för SNOFED,

Sveriges snöskoterägares riksorganisation

Peter Granåsen, Timrå

Ordförande

Kjell Landén, Idre

Vice ordförande

Paula Dahlberg, Kramfors

Erik Larsson, Råneå

Bo Olsson, Särna

Johan Ekehov, Fredriksberg

Marika Hopponen Westberg, Jormlien

Kenneth Holmström, Umeå

Leif Pettersson, Boden

Suppleant

Björn Sohl, Färnäs

Suppleant

 Min kommentar:

Helt fantastiskt. En insändare som inte förstår att Sveriges klimat håller på att förändras. I en studie om klimatanpassning påstår länsstyrelsen att temperaturen redan stigit 0,8° sedan 1990, beräknas öka 2,5° till 2040 och 5° till 2100, varav 7° på vintern. 7° på vintern, var hamnar vi då? Halmstad och Kalmar. Hur många kör skoter där? Ingen. Om 85 år går det inte att köra skoter i Örnsköldsvik. Och insändarna i detta ämne påstår att de 350 000 svenskar som åker till Thailand varje år är ett större problem än skoteråkningen? Vad gör Snofed för att minska på semesterresorna till varmare trakter? Om inget görs, berör det på att ni kastar sten från glashus, att ni som Bergner antyder själva åker söderut? Eller är ni rädda för att stöta er med denna stora befolkningsgrupp som anser att de har rätt att flyga för nöjes skull?

LEDARE De är få till antalet, men det finns faktiskt personer i Västernorrland som tycker att det byggs alldeles för mycket ute i kommunerna. De lindar in sina argument i föreställningar om att det handlar om att bevara "småstadens unika karaktär" och drömmer sig nostalgiskt tillbaka till ett tryggt och ordnat samhälle där Konsum var nytt...
Gemensamt för dessa tyckare är just att de själva sällan bidrar till att utveckla det lokalsamhälle som de säger sig ömma för. Lyckligtvis är dessa personer en försvinnande liten minoritet i de beslutande församlingarna.
Om man gör ett svep över Västernorrland ser dock byggandet väldigt olika ut. Från Sundsvall rapporteras det emellanåt om bostadsbrist samtidigt som det byggs alltför lite i den växande staden.
I Kramfors och Sollefteå finns lösa visioner om attraktiva boendemiljöer, men oklart är om det finns vilja som matchar idéerna. Några undantag från det avstannade nybyggandet i kommunerna finns dock. I varje fall i form av hotell Hallstaberget i Sollefteå, som blev till efter betydande kommunala insatser och en villig entreprenör i form av hotellkungen Stefan Karlsson.
Det ser lite ljusare ut på byggfronten i residensstaden Härnösand, där det planeras för ett par större radhusprojekt, bland annat på bryggeritomten längs Kattastrand, och där hotellfrågan fortfarande hålls vid liv.
Det är dock Ångermanlands största kommun som fått upp bäst fart vad gäller byggandet. Örnsköldsvik kan visa upp nyproduktion från en rad aktörer. Entreprenören Nicklas Nyberg har utmanat kommuninvånarna med högklassig modern arkitektur, av Sveriges kanske främsta arkitekt Gert Wingårdh, med det omtalade Ting1. Nu ska Nyberg och Wingårdh även bygga ett nytt spektakulärt projekt i staden och lyfta stadsbilden ytterligare.
Som grädde på moset ser Nyberg också ut att rädda det förfallna Bengt Lindström-konstverket Y:et, som just nu står och slits av väder och vind vid flygplatsen i Timrå. Kommunalrådet Eva Lindstrand (S) säger sig nämligen vara beredd på att ta ansvar för renoveringen av konstverket, som går loss på cirka 8 miljoner kronor. Därmed kan det finnas en öppning för nämnda Nyberg att i ett senare läge ta över ansvaret för Y:et, eftersom konst- och kulturintresset hos de västernorrländska politikerna tycks vara generande svalt.
Det är många som säger att de vill se byggande och utveckling i länets kommuner, men då krävs det just entreprenörer likt Nyberg som kan förverkliga de ofta stora visionerna.
Ibland glöms det bort att det framför allt inte är det offentliga som bygger när det ropas på fler bostäder. Det allmänna ska naturligtvis bidra till samhällsutvecklingen men det är näringslivet som driver byggandet framåt.
Framför allt på orter i Västernorrland med svag tillväxt och lite byggande bör man därför ställa sig frågan, "Varför finns det inga entreprenörer här?" snarare än "Varför byggs det inget här?" Det ena svaret ger nämligen det andra.
Genom att bedriva en företagarvänlig politik och arbeta för ett bättre företagarklimat ute i kommunerna går det att öka byggtakten.
Därför bör nytänkande entreprenörer välkomnas.
Modern arkitektur, likaså.
Tomas Izaias Englund

I en ledare 21/10 skriver Tomas Englund om entrepenören Nicklas Nyberg i uppskattande ordalag, som om han vore ett efterföljansvärt exempel för övriga kommuner i länet.
Det tycker inte vi. Vi tycker inte att det finns ett egenvärde att sticka ut från resten av bebyggelsen, vare sig det gäller Örnsköldsvik, Sundsvall eller Stockholm. Men Nicklas och Gert Wingårdh är tydligen av motsatt uppfattning. I Stockholm är t.ex. flera av kyrkorna landmärken, liksom stadshuset och Globen, i Uppsala domkyrkan, slottet och nu konferens- och konsertcentret. I Örnsköldsvik Ting1, Elitehotellet och kyrkan.
Nicklas har i tidningen uttryckt viljan att bygga högre än just kyrkan. Jag har noga följt min dotters arkitektutbildning på Konstakademin i Köpenhamn. Där lär man ut att se på omgivningarna innan man ritar. Vår uppfattning är att på höjder kring staden bygger man inte högt (exv. Varvsbergsrestaurangen). Man skymmer utsikten för ett maximalt antal människor. Är det bra? Och det blir ett monument över Nicklas. Blir Nicklas aldrig nöjd?
Jag fick också samtal innan Ting1 byggdes av en av arkitekterna till Tingshuset. Han var upprörd över att Wingårdh och Nyberg hade ritat Ting1 utan att ta kontakt med de arkitekter som ritat Tingshuset, vilket strider mot Svenska Arkitektförbundets regler. Var det medvetet från Gerts sida?
Visst kan det byggas flerfamiljshus på FP-tomten, men ett hus som har som mål att dominera stadsbilden har vi ingen förståelse för.
Per Sundin
ordförande i Örnsköldsviks miljövårdsgrupp

INSÄNDARE i ÖA 17/7
Som sommarstugeägare i Hålviken utanför Köpmanholmen vill vi inte längre bada i havet. Det har skett en oerhörd försämring år från år. Redan i början av juni var havet grumligt av alger.
Vi har en fiskodling ett par hundra meter från stugan som i mer än 25 år producerat fosforutsläpp via foder och fekalier vilka skapar övergödning och vi är helt övertygade om att detta är orsaken till denna otäcka massa i vattnet!
Lena Hjärpne

Mitt svar:
Lena! Vill du verkligen få någon ändring till stånd när det gäller fiskodlingen så ska du rösta på alliansen den 14 september.
Jag tog upp problemet med vattenkvaliteten i Köpmanholmen i planeringsgruppen, men fick inget medhåll från Jan-OlovHäggström (S). Han hade badat i Köpmanholmen och inte märkt någon försämrad vattenkvalitet. Jag tolkade det som att han aldrig sett någon påverkan från fiskodlingen i badvattnet.  Och eftersom ingen annan från (S)-sidan gjorde några invändningar mot Jan-Olov så antar jag att hans uppfattning är partiets.
Alliansen gör en annan bedömning. När frågan sist var uppe i dåvarande plan- och miljönämnden hade tjänstemännen föreslagit en 5-årig utredningstid, dvs. till 2015, för eventuell flytt t.ex. till utsidan av Hummelviksberget och det blev också majoritetens beslut. Alliansledamöterna tyckte att det räckte med 3 år och reserverade sig mot beslutet till förmån för sitt eget förslag.
Per Sundin fd v ordf i plan- och miljönämnden (KD)

Per Sundin (KD) "fiskar i grumligt vatten"!
INSÄNDARE 1/8
Per Sundin (KD) skriver på Allehanda.se den 24/7 i en insändare om fiskodlingen i Köpmanholmen, att jag skulle ha påstått att jag inte märkt någon försämrad vattenkvalitet på grund av fiskodlingen i Köpmanholmen, utifrån att jag sagt att då jag badat vid badplatsen mittemot fiskodlingen, att där hade jag inte märkt av någon skillnad.
Per Sundin (KD) måste vara desperat för att använde den typ av tolkningar som han gör i sin insändare. Skulle kunna skriva att han inte är helt ärlig i sin argumentation, men vem är jag att döma.
Själv väljer jag att luta mig mot de instanser som har till uppgift att mäta vattenkvalité samt att kontrollera fiskodlingars påverkan på vattenkvalitén.
Jan-Olov Häggström (S)

Vattenkvaliteten blir sämre varje år
INSÄNDARE 4/8
Jan-Olov! Du antyder på Allehanda.se den 1/8 att jag ljugit om vad du sagt om badvattenkvaliteten i Nätrafjärden.
Frågan behandlades i planeringsgruppen den 7 november 2013. Enligt mina anteckningar så svarade du på mina frågor om miljön i Nätrafjärden att du ”badat många gånger i Nätrafjärden men aldrig märkt något”. Det finns säkert många politiker och tjänstemän som kan bekräfta detta.
Du tror att jag är desperat. Det hade jag varit om jag bott vid Nätrafjärdens norra strand och sett hur vattenkvaliteten blir sämre för varje år som går.
Per Sundin (KD)