lördag 30 november 2019

22 november fanns en ledarartikel i ÖA införd, signerad Tomas Izaias Englund med rubriken ”Vem vill ha tyskt kol i sitt kaffe”. Signaturen var fel, det var Joakim Broman som skrivit den. Och nu är bortplockad från ÖA:s hemsida. Här ser ni i alla fall ledaren med en replik från mig:
Krönika. Frågan har ställts förut, men den måste ställas igen: Varför är målsättningen att Sverige ska fasa ut kärnkraften till 2040? Om det tillåts hända blir inte bara det svenska energisystemet mindre pålitligt och mer fossilt. Det undergräver också våra möjligheter att exportera ren el och tränga ut tysk eller polsk kolkraft.Vilken sorts el brygger ditt kaffe i vinter?
Precis som under föregående år varnar nu Svenska Kraftnät (14/11 2019) för att Sverige under den så kallade topplasten – de kalla timmarna när elbehovet är som störst – kommer att behöva importera betydande mängder el.
Om vintern blir normal saknas under dessa stunder cirka 1 000 MW, vilket motsvarar cirka 350 vindkraftverk – givet att vinden blåser.
Eller, mer problematiskt, ett polskt kolkraftverk av den större modellen.
Det senare är ingen teoretisk risk utan i perioder en realitet. Faktum är att svensk elimport nästan innebär en garanti för att elen blir sämre ur klimatsynpunkt. Bara om importen kommer från Norge är utsläppen samma – eller till och med lägre. Konsumerar vi i stället finsk el stiger koldioxidutsläppen till runt 200 gram CO2 per kWh – i genomsnitt.
Kommer elen från Tyskland eller Polen är siffrorna i genomsnitt 400 respektive 750 gram per kilowattimme. Med lite tur snurrar den välutbyggda tyska vindkraften på och sänker utsläppen.
I sådana lägen är den tyska elen ”bara” sju–åtta gånger sämre ur klimatsynpunkt än den svenska.
Tack för kaffet.
När elen i stället går i motsatt riktning är det en enormt effektiv klimatinsats. Sveriges energisystem är ett av världens främsta sett till koldioxidutsläpp. Men det bygger i hög grad på att kärnkraftsreaktorerna levererar pålitlig baskraft.
Energiforskarna Staffan Qvist och Barry Brook uppskattade i en studie 2015 att det svenska kärnkraftsprogrammet genom elexport trängt undan fossil elproduktion i närliggande länder motsvarande ungefär två miljarder ton koldioxid. Det motsvarar utsläppen från 600 miljoner bilar – mer än hälften av världens personbilsflotta – under ett år.
Frågan har ställts förut, men den måste ställas igen: Varför är målsättningen att Sverige ska fasa ut kärnkraften till 2040?
Om det tillåts hända blir inte bara det svenska energisystemet mindre pålitligt och mer fossilt. Det undergräver också våra möjligheter att exportera ren el och tränga ut tysk eller polsk kolkraft.
I debatten framförs ofta argumentet att kostnaderna för ny kärnkraft är höga. Det går att diskutera. Men även om det stämmer är det inte helt relevant. De reaktorer som finns kvar går att livstidsförlänga. Sverige kan behålla stora delar av dagens kärnkraft ända in på 2060-talet. Fast bara om den politiska viljan finns.
I slutändan lär det visa sig om kärnkraftsmotståndet för de så kallade miljövännerna trots allt är viktigare än klimatfrågan.
Joakim Broman, ledarskribent på Liberala Nyhetsbyrån


Mitt svar (som formulerats i min egenskap av medlem i Naturskyddsföreningens i Örnsköldsvik arbetsgrupp för klimat, energi och biobränsle):
Vem vill ha tyskt kol till sitt kaffe?
Jag kan lugna läsarna till den ledaren i ÖA i fredags att eventuellt kol i kaffet (tysk el idag är 36 % kolkraft) inte är tyskt eftersom 1. Det är elektroner i ledningarna, inte kol. 2. Det är växelström i ledningarna, därmed finns det inte heller tyska elektroner i kaffet. 3. Sverige är nettoexportör av el till Tyskland. Om det vid något tillfälle någon reaktor skulle stå stilla och det därför tillfälligtvis skulle bli import från Tyskland kan jag lugna alla som är rädda att betala för tyskt kol att det kvittas mot vår mycket större export till Tyskland. Det vore helt orimligt att vi skulle ha något slags backventil på import från Tyskland. Var finns sådana arrangemang? Hur stor produktion skulle vi i Sverige ha för att undvika all import därifrån? Idag har vi 20 TWh exportkapacitet. Det är definitivt inte säkert ens med 50 TWh export!
Och som bot för denna inbillade risk är lösningen kärnkraft. Varför? Om man hade kopplingar, exv. att man kände någon som jobbar på Forsmark kan det vara förståeligt, men en journalist ska väl ändå försöka vara objektiv?
Självklart kunde man försöka driva Ringhals I och II vidare, men renoveringarna lönar sig inte. Det finns ingenting i den gällande energiöverenskommelsen som hindrar renovering av befintlig kärnkraft, men ska de renoveras oavsett kostnad? Ersätta pengar från banken med ”politisk vilja”?
Är Tyskland intresserat att köpa dyr svensk kärnkraftsel med målet att ersätta den egna kolkraften? En sådan import skulle tränga undan egna tyska satsningar på förnybar el. Tyskland tänker ersätta kolkraften på egen hand, och sedan står vi där med våra olönsamma reaktorer och ska försöka rea ut vår el.
En affärsidé utan villiga säljare och köpare under överskådlig tid är dödfödd.
Per Sundin


fredag 14 juni 2019

Hej Camilla!
Jag har varit med i först KDU, sedan KDS och numera kristdemokraterna sedan 1966. 1979-80 var jag kassör för Linje 3 i Västernorrlands län, satt som KDS representant i deras styrelse.
Jag funderar på hur ni tänker där uppe i Stockholm (nej, jag har inte kartan uppochner, men jag tror att det finns ett top-down-perspektiv i denna fråga, att stödja kärnkraften är ingen idé som kommer från medlemmarna i vårt parti).
Jag noterade Ebba Busch-Thors uppträdande under den sista partiledardebatten i svt i fjol. När energin skulle debatteras menade Ebba stöd till kärnkraften mycket väl gick att förena med den energiuppgörelse som vi var med och undertecknade 2016. Hon blev ganska snart motsagd av Jan Björklund som beklagade att det inte gick. Sedan, om jag minns rätt, var Ebba tyst under resten av Energidebatten. Det gjorde ont.
Någon vecka innan EU-valet var Ebba i debatt i svt med Richard Nordin, centerns talesman i energifrågor. Han frågade Ebba minst tre gånger, vem ska betala Vattenfall och Sydkraft om man ska kräva dem att köra Ringhals 1 och 2 vidare, men fick aldrig något svar. Det gjorde också ont. Annars brukar kristdemokraterna vara noga med att svara på de frågor man får och jag har noterat att motsatsen gäller också, att när Ebba inte får svar på sina frågor så är hon inte rädd att påpeka det. Synd att vi engagerar oss i kärnkraften där vi inte har svar på motståndarnas frågor.
Nu blir det intressant att se om du som är vår talesman i energifrågor har svar på några frågor som gäller kärnkraften.
1. Ebba påstår att vi kommer att behöva mer elenergi, inte mindre, i framtiden. Några siffror på hur mycket och när har jag inte fått till dels. Har du några sådana? (elbilar 2040 beräknas förbruka 9 TWh)
2. Svaret på Richard Nordins fråga: Ringhals 1 och 2 går idag med förlust. Under varvskrisen lades ett antal varv ned i Sverige. 2011 lade SAAB personvagnar ned. Nu är de äldsta reaktorerna bankrutt. Det verkar inte som om Sydkraft/ Vattenkraft tror att de någonsin kommer att gå med vinst, åtminstone inte inom ”överskådlig" tid. Finns det anledning att tro annat? När kommer de att gå med vinst? Vem ska betala förlusterna under denna tid?
3. Svenska nettoexport av el under hela 2010-talet legat 15 - 20 TWh. Vindkraft förväntas byggas ut 18 TWh till 2018-22. Ringhals 1 och 2 producerar sedan 1991 ca 10 TWh/ år. Mesta elexporten går till Finland som när Pyhäjokireaktorn börjar producera tillförs 9 TWh,och Olkiluoto 3, fortfarande inte i produktion, 13 TWh. Varje år byggs någon TWh vindkraft ut även i Finland. Det förefaller som om Sverige och Finland totalt sett kommer att att tillföras ca 25 TWh. Finland nettoimporterar idag 20 TWh. I en överproduktionssituation kommer priserna att sjunka och därmed kommer avkastningen från Vattenfall att sjunka. Hur mycket? Finns det i kristdemokraternas långtidsprognos över hur mycket mindre statskassan kommer att tillföras pengar från Vattenfall? (Resultat 12 Mdkr 2018)
4. Energimyndigheten har räknat ut att 2040 kommer det att bli elbrist i Sydsverige i storleksordningen 6 timmar/ år. Hur mycket kostar en sådan elbristsituation? Hur mycket får det kosta att undvika detta? 

Detta brev har efter knappt två veckor inte besvarats. Märkligt. I partiledardebatten i veckan gjorde Ebba åter en stark insats och svarade på alla frågor hon fick. Men Camilla kan inte svara på de ovanstående som efter en vecka kompletterades med följande:
Ytterligare en fråga. Om Sverige fortsätter att producera 10 TWh el i Ringhals kommer minus-tiden, dvs. den tid när Sverige importerar el, att minska med ungefär en faktor 5. Det är den tid när vi köper dyr el från utlandet. Annars säljer vi billigt till grannländerna. Av den orsaken kommer de låga priserna att gälla längre tid och därmed kommer Vattenfalls intäkter att ytterligare påverkas negativt. Hur mycket?

onsdag 27 mars 2019

Det är märkligt hur ledarskribenter i Örnsköldsviks Allehanda gång på gång framhåller kärnkraft som bästa lösningen på Sveriges energiproblem.
2017 producerades 159 TWh el. Förbrukningen är ca 140 TWh per år. Vi exporterar 10-22 TWh per år. Nedläggningsplanerna för närvarande är Oskarshamn 2 ca 4 TWh/ år, Ringhals 1 och 2 ca 6 TWh/ år vardera. Prognosen är att vindkraften ökar med 18 TWh redan 2021. Det här övergår tydligen ledarskribenternas förstånd. Varför lägga ned fungerande kärnkraftverk och samtidigt bygga nya vindkraftverk? Svaret är att dessa tre gamla reaktorer går med förlust. Orsaken till att vi inte bygger ny kärnkraft istället för de gamla utan istället vindkraft är att ny kärnkraft är dyrare.
IPCC har inte, trots att det påståtts i media, rekommenderat ny kärnkraft som lösning på hur vi ska nå klimatmålen. IPCC har endast använt olika scenarier utifrån nuvarande energiforskning där kärnkraft ingår som ger olika utfall när det gäller CO2-utsläpp. Till exempel har scenariot med den högsta ökningen av kärnkraften (+106 %) också det högsta CO2-utsläppet 2030! IPCC har vare sig rekommenderat kärnkraft eller påstått att kärnkraften är nödvändig. I Sverige (och de allra flesta andra länder) är scenarier med mer kärnkraft sämre alternativ eftersom ny kärnkraft är för dyr. I andra länder kan man göra andra bedömningar, de kanske har stora uranfyndigheter eller tycker att en kärnkraftssatsning kan ge kunskap om kärnvapenteknologi som man behöver för att avskräcka fiendestater.
Om alla länder ersätter den fossila energin med kärnkraft skulle det inte vara hållbart eftersom tillgång på uran liksom olja är begränsad. Dessutom ökar risken för haverier som skulle påverka miljön i samma storleksordning som flera graders uppvärmning av klimatet.

Och då är vår fråga, varför skulle just Sverige satsa på den dyrare kärnkraften?
Naturskyddsföreningen i Örnsköldsvikskretsen genom Per Sundin