fredag 10 juni 2016

Så här skrev jag till kristdemokraternas riksdagsledamot Penilla Günther idag:
Hej igen!
Jaha, det var ju inte så roligt för oss i Norrland som inte har några speciella känslor för kärnkraften som släpper ut 125 g CO2/ kWh (vindkraften 10), som släpper ut radioaktivt avfall vid brytning och efter drift (vindkraften inget), som bidrar till kärnvapenspridningen (inte vindkraften), är ett terroristmål (inte vindkraften). Sivert Göthlin, fd. Vattenfall ojar sig i en insändare för en vecka sedan för bl.a. vindkraftens ”omfattande subventioner” som inte drabbar statsfinanserna utan oss konsumenter med 2 öre/ kWh. Er överenskommelse kommer att öka mitt elpris med 4 öre/ kWh. Hoppas inte mitt parti, kristdemokraterna, stred för denna present till kärnkraftsindustrin.
/Per Sundin (KD)

söndag 5 juni 2016

INSÄNDARE 
Elförsörjningen har länge setts som ett problemområde. Sanningenär i stället att förutsättningarna för en säker och billig el under många år är mycket goda. Men då måste kärnkraften utnyttjas under återstående livslängd som kan vara minst 15-30 år. Med min mycket långa erfarenhetvill jag påstå att dagens elbalanskanske är den bästa vi någonsin haft.
Situationen kan dock snabbt försämras. Redan med stopp av ett par kärnkraftsaggregat kan problem uppstå under ett torrår om ytterligare fel inträffar. För några år sedan var upp till hälften av kärnkraften avställd vid moderniseringar efter energibeslutet 2009. Under lång tid fick då gammal oljekraft köras och importen av kolkraft var stor.
Elpriset var tidvis skyhögt och näringsministern ansåg det befogat att träffakärnkraftsägarna för att få i gång mer kärnkraft.
Kärnkraftens livslängd är helt styrd av gott underhåll och fortlöpande moderniseringar. I detta ingår nya säkerhetshöjande åtgärder. Nu aviseras snabb avveckling av flera aggregat – kanske hela industrin – beroende på dålig lönsamhet. Som en jämförelse är de äldsta delarna i vår största vattenkraftstation Harsprånget nu 75 år.
Skatter och avgifter på produktionen har höjts de sista åren. Detta har kraftföretag som använder litet eller inga fossilbränslen kunnat bära. Intäkterna steg snabbt då elpriset på elbörsen nästan alltid slaviskt följer kostnaderna för fossilkraftproduktion i våra grannländer. Senaste åren har bränslepriserna åter fallit, oljan över 50 procent, och är tillbaka på nivån för 10-15 år sedan.Därför bör skatterna ändras.
Skatter på produktionen kan flyttas över till konsumtionen. Så sänk väsentligt (eller ta bort) skatterna på kärn- och vattenkraft. Då kan vattenkraften rustas upp och kärnkraften behållas.
Samtidigt kan elskatten höjas när priset nu är lågt. Därmed stimuleras mer sparåtgärder igen. Vår elproduktion är ur klimatsynpunkt nästan oöverträffad. Stora delar vatten- och kärnkraft gör att produktionen blir så koldioxidfri den kan bli. Bara i samband med störningar körs äldre oljeeldade anläggningar kortvarigt och kan inte avvaras då snabb starttillgänglighet är det viktigaste villkoret. Kan liknas med sjukhusens reservkraft.
Vind och sol kan aldrig ersätta kärnkraft utan samtidig tillgång till stabil ersättningskraft. Vindkraft har byggts i 30 år utan att bli lönsam utan omfattande subventioner, en stor samhällsekonomisk förlust. Kraften har lett till elöverskott som exporterats, för närvarande är prisnivån under hälften av självkostnaden. Nu är vindkraftens ekonomi så dålig att tillväxten stannat upp.Utbyggnader som görs är oftast ”politiska” investeringar med skattepengar av vissa kommuner.
Solceller kan bara ge ett marginellt eltillskott hos oss. Produktionen kommer främst sommartid när elbehov och pris är som lägst. Mörka vinterdagar är produktionen obetydlig. I stora delar av landet kan även solceller på hustak vara täckta med fastfrusen snö i flera månader. Utbyggnad av förnybar kraft har stoppats upp i Europa under senare år när subventionerna skurits ner. I Sverige är produktionen onödig och bidragen bör avskaffas.
Elbrist med restriktioner för elanvändningen har vi inte haft sedan 1970. Detta behöver inte ske igen om oskickliga politiska beslut undviks. I dagsläget fordras inte heller några långsiktiga beslut om befintlig kärnkraft körs vidare. Detta skapar tidsutrymme för överväganden och bättre beslutsunderlag.
Sivert Göthlin
Civilingenjör, tidigare ansvarig för driften av Vattenfalls elproduktion och det svenska stamnätet

Jag har skrivit nedanstående förslag till svar.
Du Sivert Göthlin agerar tydligen fortfarande som lobbyist för Vattenfall.
Alla borde veta vid det här laget att driftkostnaden är för hög för alla kärnkraftverk idag. För att kunnas driva kärnkraften vidare begär därför Vattenfall att effektskatten elimineras. Det är en bluff eftersom alla borde förstå att efter nedläggning av de tre som går sämst kommer elöverskottet att reduceras avsevärt. Konsekvensen blir att elpriset stiger och de kvarvarande reaktorerna kan drivas med vinst.
Mycket få vindkraftverk har idag så höga driftkostnader att nedläggning är aktuell. Det 15 år gamla vindkraftverk jag är delägare i lämnade i fjol ett överskott på 75 kr per andel som idag är värd ca 750 kr. Det är bra jämfört med avkastningen på pengar sparade i bank, 0 kr, och naturligtvis med kärnkraftreaktorerna, som alla idag går med röda siffror.
Du skriver mycket riktigt att det behövs ”stabil ersättningskraft”, dvs. kraft som kan ersätta vind- och solenergi när det slutar blåsa eller solen inte skiner. Där passar inte kärnkraften, den går hela tiden med full fart om den inte står pga. reparationer, utan vi får då förlita oss på vattenkraft eller importerad kraft.
Visst subventionerades vårt vindkraftverk när det en gång byggdes, 15 %. Om det byggts utan stöd skulle avkastningen varit 8,5 istället för 10 %. Idag subventioneras det inte. Den nybyggda (<15år) vindkraften subventioneras däremot med elcertifikat som är en konsumentskatt som du förordar eftersom konsumenterna betalar den, idag 2 öre/ kWh. ”Omfattande subventioner”?
Att vindkraftsutbyggnaden inneburit en ”stor samhällsekonomisk förlust” är inte heller sant. Det är vindkraftsutbyggnaden som är den främsta orsaken till dagens låga elpris, som i sin tur är en viktig orsak till att svensk ekonomi går bra idag. Att vi även tvingas exportera till lågt pris gäller bara ca 10 % av elproduktionen och är betydelselöst jämfört den stora samhällsnytta som dagens låga elpris innebär.
Du påstår att idag är det oftast kommunala skattepengar som investeras i vindkraft. På Länsstyrelsens hemsida hittar jag enbart fyra bolag som antingen har ansökt, eller nyss fått vindkraftstillstånd, men jag kan inte tänka mig att något av dem har kommunala ägare.
Sanningen är att investering i ny kärnkraft idag är ekonomiskt omöjlig eftersom den är betydligt dyrare än alternativen, till vilket jag givetvis inte räknar kol, olja och gas. Visst byggs det fortfarande vindkraft, trots det låga elpriset, men tack vare elcertifikaten och att man räknar med att elpriset på lång sikt kommer att vara högre än idag.